(varning: det här inlägget kommer att handla om bilar)
Hade ni gissat varför vi åkte så plötsligt till Stockholm? Ja, visst skulle vi efter en bil.
När vår Touran gav upp i april köpte vi snabbt en bil, för utan kunde vi ju inte vara. Det blev alltså en nödlösning. Jag går inte med på att ta lån för en bil, som ändå sjunker fort i värde. Många gånger har jag varit tacksam över att jag höll fast vid mina principer när vi köpte Touran, för nu när vi sålde den fick vi en sjunde del av vad vi gav för den. Det skulle inte ha varit roligt att betala av på ett lån utan bil. Vi köpte alltså en Ford mondeo, som vi hade råd med då. Vi visste ju att vi skulle köpa en annan, så fort vi hade råd.
Under det halvår som gått har det cirkulerat många, många bilar i våra tankar. Skulle jag fått välja helt fritt skulle det helt klart ha blivit en Volvo xc90. Men man måste ju tänka lite rationellt också. Det handlar ju inte enbart att man ska ha råd att köpa den, man ska ha råd att ha den också. Dieselskatt och bränsle skulle ha blivit fört dyrt. Vi ville prioritera annorlunda.
Vi hade en del kriterier, den måste vara 7 personers (det är trångt med 3 bilstolar i baksätet), den ska gå på diesel, den måste vara manuell, utsläppen får inte vara för höga (påverkar dieselskatten), den måste ha så pass stor motor att man får dra en lite större husvagn, och den får inte dra jättemycket bränsle och förstås får den inte vara körd med mycket. För att göra det ännu svårare hade vi ju förstås en budjet och maken ville väldigt gärna ha en stadsjeep. Ja, ni hör ju att vi inte haft det lätt.
Ganska fort konstaterade vi att vi hamnar att rikta blickarna västerut. När vi bestämt att en Mitsubishi Outlander stämmer in bäst på våra krav började maken hålla utkik på riktigt. Och förra veckan hittade han en. Visst var det en chansning att boka biljett och flyga dit. Risken fanns ju att vi skulle hamna komma hem utan bil. Men försäljaren lät pålitlig (det var en affär) och han sa att de säljer en bil i veckan till Finland. Det förstår jag. En sån bil vi var ute efter finns inte ens i Finland, eller det finns av dem, men då är den körd med dubbelt så mycket och mycket mycket dyrare. Med skatten som kommer på lönar det sig ändå att hämta från Sverige.
Kan säga att det var som menat att vi skulle hämta den, för nu håller vår ford verkligen på att ge upp. Det blir antagligen att föra den till skrotet bara vi får alla papper i skick för mitsun så vi kan köra med den.
Jag bryr mig inte så jättemycket i hur en bil ser ut. Men visst tycker även jag att den är snygg.
