måndag 24 september 2018

Kolossen på Rhodos

Under de senaste åren då jag rest och upplevt mera har jag utvecklat ett nytt intresse, som vissa skulle kalla lite nördigt. Jag tycker det är så intressant med historiska platser och byggnationer. Och framförallt de sju underverken har tagit mig helt med storm. 

Världens sju underverk, eller nuförtiden kallas de också antikens underverk, eftersom det har röstats fram nya underverk, är byggnadsverk som representerar människans största bedrifter. 

Äldst av dem alla är Cheopspyramiden i Giza, Egypten med sina nästan 5000 år. 
Andra är tempel och olika statyer, och förstås Kolossen på Rhodos. Den som jag tycker är mest intressant är Babylons hängande trädgårdar (500 f.kr) i dagens Irak. För det är inte alls säkert att den funnits. Jag såg en väldigt intressant dokumentär för nåt år sen, som handlade om en kvinna som forskade i om trädgårdarna funnits eller inte. Hon reste dit och studerade stenar och dylikt, var vattnet kunde ha runnit. Nåt svar kom hon inte fram till, men fängslande var det ändå. 

Av alla sju underverk är det enbart pyramiden i Giza som finns kvar. Drömmen vore ju att få se den. 

Kolossen på Rhodos

bild från google


Kolossen är en enorm staty av solguden Helios. Den byggdes på 280 f.kr. Statyn var ca 30 m hög och det sägs att ett finger var lika stort som en mansfigur. Den stod på två fundament vid Rhodos viktigaste hamn och den var så stor att fartygen seglade mellan benen på den när de anlände. Kolossen förstördes av en jordbävning år 226 f.kr. Resterna låg dock kvar i 800 år innan araberna erövrade Rhodos och sålde delarna. 






Det finns skilda åsikter över var statyn kan ha stått. Vissa påstår att den stått här i Mandrakihamnen på just denna plats (bilden). Medan vissa säger att jorden är alldeles för mjuk där, statyn skulle inte ha hållits uppe. Vissa igen säger att det ju var Lindos som var den viktigaste staden på den tiden, så Kolossen måste ju ha stått där. 


Ett svar på den frågan lär vi aldrig få. Jag har i alla fall smittat barnen med min entusiasm, så till den grad att de absolut måste få se var statyn kan ha stått. Alltså tog vi en promenad dit, när vi ändå var i Mandrakihamnen. Och jag är glad över att barnen är så intresserade av omvärlden, det leder till allmänbildning. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar