Nu har vi haft dop. Det känns alltid som en milstolpe när det är klart.
Alla festligheter är trevliga, men visst känns det lite skönt när det är över. Det var fint i går och prästen pratade så fint om gåvorna från Gud, i detta fallet dottern och eftersom det var påskdagen även uppståndelsens gåva.
Namnen har varit klara sen halvvägs in i graviditeten. Som alltid hade jag gjort en lista, varifrån maken inte godkände ett enda. Sen hittade han själv Minja i någon lista och det sa klick. Elin heter hon efter makens farmor och Matilda efter min gammelfarmor.
Jag hade gjort pajer och några olika sallader. Och 5 olika kakor till kaffet. Det kommer ett skilt inlägg om det senare.
Påskpyntet sträckte sig så här långt i år. Less is more liksom..
Kortet och kycklingen har Edla gjort i dagklubben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar