Ja tänk, idag är det 9år sedan vi stod framför prästen och lovade att älska varandra i nöd och lust. Det bästa beslutet i alla fall jag gjort. Det är lite konstigt att det kan finnas en person som passar så perfekt för mig.
9 år, det känns väldigt länge. Tänker man på vad som hunnit hända under den tiden så är det en lång tid. Vi har bott i Åbo i några år, jag har studerat färdigt, vi har köpt hus, och hunnit bo här i 5 år redan. Och så har vi fått 3 barn. Det har varit 9 lyckliga år, hoppas de följande 50 blir likadana.
Idag när maken kommer hem ska vi köra barnen till fammos och så åker vi själv bort i några timmar. Det är många månader sen vi varit ensamma ens några timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar